Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag.

Syftet med denna studie är att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémässigt perspektiv för att redogöra för förändringar av begreppet likvärdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnå syftet söker studien svara på vilka bestämmelser som finns i de båda lagarna som kan ge möjlighet till likvärdig utbildning samt om begreppet likvärdig utbildning förändrats i skollag 2010:800 jämfört med skollag 1985:800. Studien baseras på en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrån fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förändring skett av begreppet likvärdig utbildning genom att mer fokus ligger på individens enskilda behov. För att uppnå likvärdig utbildning krävs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 års skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. Utgångspunkten har var varit att utifrånen kvalitativ textanalys redogöra för de båda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrån en enkätstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att påverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig åt beaktansvärt. Från att endast benämna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar där rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhävs. Utifrån en läroplansteoretisk ansats analyserasförändringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mån iden nya skollagen.

Handlingsutrymme är en möjlighet för en arbetare att själv styra sina beslut, inom verksamhetens givna ramar. Handlingsutrymme kan delas in i två delar, objektivt och subjektivt handlingsutrymme. Det objektiva handlingsutrymmet är det handlingsutrymme som tilldelats av verksamheten, och finns inom dess riktlinjer och ramar, medan subjektivt handlingsutrymme är det som den anställde tror sig ha. Forskningen kring handlingsutrymme har i dagsläget vissa kunskapsluckor, och vår studie syftar till att få klarhet i vilka faktorer som ökar och begränsar handlingsutrymmet en anställd har vid sin arbetsplats.För att besvara vår problemformulering har vi genomfört fem intervjuer med anställda inom den sociala sektorn. Vår teoretiska del bygger till stor del på fakta från böcker samt forskares studier och undersökningar.

Diskussionen om disciplin, menar vi, har präglat mycket av de senaste årens skoldebatt. Syftet med detta arbete är att undersöka om nuvarande och kommande skollag ger mandat för lärare att kunna skapa ordning i skolan. För att besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte gjorde vi en litteraturstudie över de skollagar vi nämnde tidigare. Det vi fann om disciplin i dessa skollagar menar vi ger inte tillräckligt med stöd för lärare att skapa den ordning som vi menar behövs för att kunna bedriva undervisning och ha den fostransroll som yrket kräver. Dock råder det skillnad mellan gällande skollag som endast innehåller få föreskrifter rörande lärares möjlighet att skapa disciplin och komman-de skollag vilken inrymmer betydligt fler föreskrifter som, vi menar, ger lärare ett större mandat att skapa disciplin..

Tidigare forskning gällande skolkuratorer har visat att deras roll på skolan är oklar och att deras arbete är relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, särskilt i Sverige, är begränsad och det finns mycket att utforska på området. Skolkuratorns handlingsutrymme är en aspekt av området som är relativt outforskat. Syftet med studien är att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill även undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anställda och cheferna. För att ta reda på detta använder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter på svenska: Tjänsteman används eftersom den berör handlingsutrymme och är en omdebatterad teori.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmänintresse i hur organisationer som dagligen påverkar den enskilde medborgaren förändras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förändringen påverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att påverka sin vardag har förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer på Försäkringskassans handlingsutrymme har påverkats under och efter en organisationsförändring. Vi har, utöver att titta generellt på handlingsutrymme, även fokuserat på hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som användes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktär, eftersom vår tanke med studien byggde på att förstå relationen mellan relativt komplexa, mångfacetterade och subjektiva begrepp.

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen. Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800.

Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden".

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares medvetenhet om den förändrade skollagen vad avser disciplinära och andra åtgärder och i vilken omfattning de upplever att den påverkar skolmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: för det första i vilken grad är lärare medvetna om vilka åtgärder som enligt lagen finns att tillgå och för det andra, i vilken omfattning tillämpar lärare de befogenheter de fått genom den nya skollagen? Avslutningsvis ställs frågan om lärare upplever att den nya lagen bidragit till några förändringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades på enkäter som besvarades av trettiosex lärare vilka undervisar i grundskolans senare år (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lärare har begränsade kunskaper om skollagen vad avser lärarens mandat att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Det framkommer också att lärare använder sig av disciplinära åtgärder för att stävja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förändringen av skollagen har ökat lärarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lärare anser att studiemiljön påverkats positivt till följd av lagens införande.

Abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i västra Skåne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att påverka sitt arbetssätt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt även i hur man väljer att bemöta klienten. Möjligheten att ställa krav på klienten och bestämma storleken på dessa krav är en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tämligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och arbetsro. Jag har utgått från regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens beslut.